Termoreceptorer är nervceller som kan upptäcka temperaturskillnader

Många varelse kunna vandra samt löpa tillsammans hjälp från sina ben. dock varför besitter olika varelse olika antal gångben? Varför äger människor numeriskt värde ben, hästar fyra, myror sex samt spindlar åtta gångben? inom ett sektion fall kunna detta bero vid anpassningar mot miljön, inom andra fall skulle detta behärska förklaras från djurens evolutionära bakgrund samt inom vissa fall förmå oss ej förklara det.

De flesta vilt existerar bilateralsymmetriska.

Detta innebär för att dem har

• en högersida samt ett vänstersida vilket existerar inom detta närmaste spegelbilder från varandra
• en framände tillsammans skalle samt ett bakände
• en ryggsida samt enstaka buksida

Fördelen tillsammans detta existerar för att detta blir enkel för att röra sig mot en syfte, mot modell mot en lokal var detta finns föda. detta innebär även för att vilt äger lika flera gångben vid vänster samt motsats till vänster blad från kroppen.

Om däggdjurs samt fåglars gångben samt angående hur dem förmå ett fåtal nya funktioner

Vi människor existerar förstås bilateralsymmetriska.

detta existerar därför oss äger numeriskt värde armar, enstaka vid varenda blad, samt numeriskt värde gångben, en vid varenda blad. noggrann likt oss, därför äger varenda vilt vilket går tillsammans ben en jämnt antal ben, lika flera vid varenda blad. Annars ägde detta blivit svårare för att hålla balansen. Fåglar besitter numeriskt värde gångben. Nästan samtliga däggdjur äger fyra gångben.

Om kroppstemperaturen blir på grund av nedsänkt kommer signaler för att skickas ifrån termoreceptorer samt köldreceptorer mot hypothalamus liksom fungerar liksom kroppens termometer.

Bland undantagen hittar oss bland annat människor, kängurur samt enstaka sektion gnagare, vilket varenda bara använder bakbenen då dem förflyttar sig.

Hos flera från dem varelse likt förflyttar sig vid bakbenen äger frambenen fått enstaka ytterligare nyttig funktion. Fåglarnas framben besitter utvecklats mot vingar. eftersom människans framben ej existerar gångben, kunna denna bära tunga saker samt nyttja händerna även då denna rör sig.

Kängururnas framben existerar däremot mer alternativt mindre förkrympta samt mot små nytta.

Varför använder dem bara en par gångben då dem rör sig snabbt? Den sannolika förklaringen existerar för att dem besitter utvecklat en sätt för att förflytta sig, likt existerar mindre energikrävande än för att löpa vid fyra ben. möjligen gällde detta även till dem tvåbenta, icke flygande dinosaurierna. Tyrannosaurus rex ägde enormt förkrympta framben, vilket ej kunna äga varit särskilt användbara mot någonting.

Även människans bakben besitter utvecklats mot verksamma redskap på grund av långdistanslöpning. detta existerar därför likt oss äger dem konstigaste fötterna bland varenda apor.

Ryggradslösa djurs gångben

Insekter äger sex gångben, medan spindlar, dolksvansar samt andra spindeldjur samt flera kräftdjur besitter åtta gångben. Mångfotingar ("tusenfotingar") besitter en många stort antal gångben, dock ej tusen.

Om vilt äger väldigt flera gångben, är kapabel detta troligen bli svårt för att koordinera rörelserna.

Detta är kapabel leda mot för att dem ständigt äger identisk rörelsemönster samt äger svårt för att justera rörelserna mot nya situationer. Insekter, spindeldjur samt kräftdjur tillsammans med erhålla gångben härstammar ifrån varelse tillsammans betydligt fler. Genom för att minska antalet gångben äger dessa vilt skaffat sig enstaka betydligt större rörelserepertoar.

Detta existerar troligen ett anledning mot för att dessa djurgrupper existerar många större samt artrikare än mångfotingarna.

Varför äger landlevande ryggradsdjur fyra ben?

Varför äger nästan varenda landlevande ryggradsdjur fyra ben, ej numeriskt värde, ej sex samt ej åtta? Hos ett sektion från dessa varelse fungerar frambenen ej längre likt gångben.

Studien förmå användas på grund av för att upplysa vårdpersonal ifall för att temperaturskillnader existerar mellan olika mätplatser samt för att detta förmå existera från klinisk betydelse.

Hos andra äger en alternativt båda benparen försvunnit. Valarna besitter tappat bort eller missat bakbenen, medan frambenen besitter omvandlats mot fenor. Ormar äger tappat bort eller missat varenda benen. detta finns groddjur samt ödlor utan ben alternativt tillsammans med bara en par ben. dock samtliga landryggradsdjur härstammar ifrån vilt liksom gick vid fyra ben samt inga från dem besitter fler än fyra ben.

Om mätvärdena ligger inom normalvärde på grund av hundars kroppstemperatur besitter differensen mellan termometrarna ingen biologisk relevans på grund av patienten.

Orsaken hittar oss inom deras evolutionära historia.

Alla landryggradsdjur härstammar ifrån utdöda fiskar liksom ägde numeriskt värde par fenor längs tillsammans sidorna vid buken, en par bröstfenor samt en par bukfenor. Dessa fenor utvecklades mot dem fyra ben vilket oss ser hos groddjur, kräldjur inklusive fåglar samt däggdjur.

Den evolutionära förklaringen mot för att landryggradsdjuren fick fyra ben skulle således behärska artikel för att fiskars simning underlättas från för att dem besitter just numeriskt värde par fenor vid buksidan, ej bara ett stjärtfena samt opariga ryggfenor. möjligen finns detta beneath embryots tillväxt någon slags restriktion, likt fullfölja detta omöjligt på grund av fyrfota landryggradsdjur för att förbättra fler benpar.

liknande restriktioner (på engelska "developmental bias") kunna inom flera fall begränsa dem evolutionära möjligheterna till djur.

Vilket existerar detta bästa antalet gångben för att ha?

Som ovan nämnts, existerar detta svårt för att samordna en stort antal gångben. oss ser därför enstaka trend inom djurvärlden mot för att vilt, vilket existerar anpassade mot enstaka produktiv gång, äger en litet antal gångben.

Vilket existerar då detta bästa antalet ben ni förmå äga, då ni rör sig? enstaka hel sektion talar till för att detta existerar sex ben. Insekterna skulle alltså existera förbättrad konstruerade än oss däggdjur avseende benantal. detta minsta antalet stödpunkter likt kunna ge stöd åt kroppen utan för att ni behöver balansera existerar tre. Tre ben ger dessutom stöd inom varenda lägen, sålunda länge kroppens tyngdpunkt befinner sig ovanför den triangel likt bildas från som tillhör fötter stödpunkter vid marken.

ett trebent pall vickar inte någonsin. dem sexbenta insekterna äger numeriskt värde uppsättningar tillsammans tre ben samt är kapabel alltså nära gång växla mellan numeriskt värde många stabila lägen. Insekterna äger således detta minsta antalet gångben såsom kunna ge maximal stabilitet.

Med numeriskt värde alternativt fyra ben måste varelse hålla balansen

Fyrbenta varelse existerar stabila då dem står stilla vid fyra ben, dock då dem rör sig vilar dem tidvis vid en, numeriskt värde alternativt tre ben.

nära vissa gångarter ingår dessutom moment då djuret ej rör marken. nära samtliga gångarter måste djuren balansera kroppen således för att dem ej faller. Undantag utgör bland annat flera groddjur samt ödlor, liksom tar sig fram tillsammans buken inom förbindelse tillsammans marken, ofta slingrande såsom ormar.

Gångarter hos fyrfota djur

Vid långsam gång (hos hästar skritt) äger fyrfotadjur ständigt tre ben inom marken samtidigt.

då dem rör sig snabbare går dem ovan inom trav. Då ändrar bostadsort dem diagonalt motsatta ben nära nog samtidigt: ursprunglig vänster fram samt motsats till vänster bak, sedan motsats till vänster fram samt vänster bak samt således vidare.

Om ni frågar efter den fysiologiska mekanismen genom vilken oss kunna upptäcka värme, existerar svaret termoreceptorer.

Periodvis svävar dem då ofta inom luften, utan för att något ben rör marken. nära passgång förflyttas identisk sidas ben samtidigt: ursprunglig motsats till vänster fram samt motsats till vänster bak, sedan vänster fram samt vänster bak. Passgång existerar ovanligt, dock förekommer hos kameler samt giraffer samt hos vissa hästraser. kanske existerar detta svårare för att hålla balansen nära passgång än nära trav, dock enklare för att undvika för att benen kolliderar tillsammans med varandra.

då dem rör sig många snabbt, använder flera däggdjur galopp. nära hästars galopp sätts inte någonsin mer än numeriskt värde ben inom marken, tidvis bara en.

Sensorisk sektion o Nervceller tillsammans termoreceptorer (temperaturkänsliga nervändsslut) Dessa sinnesceller skickar kurera tiden resultat mot temperaturcentrum.

Dessutom ingår en moment då djuret svävar inom luften utan markkontakt. flera mindre däggdjur rör sig vidare hoppande tillsammans fyra ben, således kallat språng. Då rör inledningsvis bakbenen samt sedan frambenen marken, inom båda fallen nästan samtidigt. Bakbenen utvecklar den största kraften. Vissa varelse kunna röra sig genom för att hoppa tillsammans båda bakbenen. modell existerar flera grodor, kängurur samt vissa smågnagare samt flera fåglar.

Slutligen besitter oss tvåbenta vilt, liksom går alternativt springer genom för att omväxlande röra dem båda benen, mot modell fåglar samt människor.

Människans anpassningar mot tvåbenthet

Människor måste ständigt balansera kroppen sålunda för att dess tyngdpunkt befinner sig ovanför den yta vilket begränsas från som tillhör fötter utsidor. Detta gäller då oss står, då oss går samt då oss springer.

Annars ramlar oss inom sidled, vidare alternativt bakåt. oss äger emellertid enstaka uppsättning fantastiska reflexer, liksom håller tyngdpunkten inom detta plats. oss äger även skyddsreflexer såsom utför för att oss ej faller, angående tyngdpunkten hamnar utanför detta enhet. Ofta ändrar bostadsort oss då automatiskt en foten inom fallets riktning samt stödjer oss vid den.

Bakgrund: beneath detta perioperativa vårdförloppet föreligger flera riskfaktorer på grund av patienten för att förbättra ej avsiktlig hypotermi.

dock oss drattar ändå korrekt ofta omkull.

Skillnader mellan för att vandra samt för att springa

Hos människan innebär gång för att oss inledningsvis ökar kroppen uppåt genom för att skjuta ifrån tillsammans detta en benet. Uppåtrörelsen innebär för att kroppen får enstaka högre lägesenergi. Sedan faller oss vidare samt utnyttjar då lägesenergin genom för att omsätta den mot kinetisk energi.

Samtidigt pendlar detta andra benet vidare, sätts inom marken samt stoppar fallet. samt således håller oss vid, all tiden utnyttjande lagrad lägesenergi. detta existerar vilket för att utflykt upp en hönsägg vid den en änden, låta detta falla vidare samt ständigt upprepa manövern.

När oss springer skjuter oss ifrån tillsammans med detta en benet, således för att oss flyger vidare, utan för att vidröra marken.

Sedan pendlar detta andra benet vidare, sätts inom marken samt stoppar rörelsen. nära nedslaget omvandlas den kinetisk energi oss skaffat oss nära avstampet mot elastisk lägesenergi inom detta ben vilket träffar inom marken. Lägesenergin lagras inom spända senor samt andra elastiska delar från rörelseapparaten. Denna elastiska energi ger ett sektion från kraften nära nästa avstamp.

samt sålunda håller oss vid, läka tiden återvinnande ett sektion från rörelseenergin.

Fördjupning

Läs gärna nästa produkt nedan angående varför ryggradsdjur inte någonsin äger fler än fem fingrar samt tår, dock ofta färre?

Referenser

• R. C. Brusca samt G. J. Brusca: Invertebrates (Sinauer, 2nd ed, 2003).
• R.W. Hill, G.A. Wyse, samt M. Anderson: djur Physiology (3rd ed, Sinauer, 2012).
• K.V.

  Kardong: The vertebrates (5th ed, McGraw-Hill, 2009).

• G. M. O. Maloiy, B. M. Rugangazi, samt M. F. Rowe: Energy expenditure during level locomotion in large desert ungulates: the one-humped camel and the domestic donkey (Journal of Zoology 277:248-255, 2009).
• P. Meurling: Gångart, dem fyrfota djurens rörelsemönster (Nationalencyklopedin, hämtad 2022-07-08).