Husmanskost svenska maträtter

30 min.
  • 30 min.
  • Svenska köket

    Det svenska köket existerar den matkultur samt dem mattraditioner likt finns inom landet. många från den svenska matkulturen existerar baserad vid äldre alternativt nyare traditioner inom landet samt ingredienser såsom finns inom land. Idén angående en traditionellt nationellt matlagning existerar relativt sen samt detta svenska köket består mot massiv sektion från vidareutveckling från tidigare maträtter, influenser ifrån andra länder samt kulturer samt maträtter såsom tidigare sågs existera lokala alternativt regionala.

    Det svenska köket existerar enstaka sektion från den svenska kulturen. land besitter liksom politisk mål för att framstå liksom en matland internationellt inom avsikt för att gynna turism samt tillväxt. Därför lyfts detta svenska köket fram inom internationella kontext såsom nära statsbesök, konferenser alternativt mot turister.[1] Matkulturen avspeglas inom firandet från svenska traditioner samt högtider.

    Historik

    [redigera | redigera wikitext]

    Fram mot industrialiseringen fanns svensk hushållskost baserad vid sålunda gott vilket enbart inhemska ingredienser,[2] tillsammans import från krydda samt pepprig likt viktiga undantag.[3] Vardagsmaten fanns lätt samt enahanda, mot modell välling, gröt, sill, fläsk, soppa, kål, ärter, rotfrukt samt bakverk.

    Maten åts sällan ny, utan konserverades beneath hösten. ifall man plats exakt samt snål tillsammans med matvarorna inom vardagen, fanns man desto frikostigare tillsammans med maten mot fester. Ofta ägde man en knytkalas på grund av för att ej enstaka individ skulle ett fåtal erlägga allt. detta fanns viktigt för att varenda smakade från allt, därför för att varenda kunde uppleva sig nöjda tillsammans med sin matlagning.

    enstaka från dem allra största festerna fanns julen.[4] All färskmat bjöds ut den enda gången vid året. Julen fordrade givmildhet, samt ofta delade man tillsammans sig mot dem fattiga.[3]

    Det svenska köket äger länge varit influerat från mattraditioner ifrån andra länder samt kulturer, allt ifrån turkiskinspirerade kåldolmar samt detta franska köket mellan 1600-talet samt 1700-talet mot sushi samt caffelatte beneath 1900-talets senare sektion.

    flera från rätterna besitter anpassats mot svenska anvisning samt ingredienser.

    Kött, vattendjur samt ägg

    [redigera | redigera wikitext]

    Vilt förekommer ofta inom den festligare maten. inom yngre stenålder fanns säl samt havsfågel dem viktigaste viltet inom Sverige.[5] Senare besitter även skogsfågel – främst järpe samt ripa dock även tjäder samt orre, samt rapphöns samt hare äger traditioner inom detta svenska köket.

    Älgen plats inom Norrland nära sidan från bävern (den senare främst på grund av pälsens skull) detta viktigaste bytesdjuret, dock blev vid 1700-talet sällsynt på grund av för att nästan helt försvinna mot slutet från seklet. inom Svealand samt Götaland var regalrätten gav kungen ensamrätt mot all jaktverksamhet vid hjort, rådjur samt älg fanns detta inom kusttrakterna främst havsfågel samt inom inlandet skogsfågel vilket jagades på grund av köttets skull.[6]

    Efter Riksdagen 1789 samt införandet från Förenings- samt säkerhetsakten upphävdes jaktregalet vid högvilt samt jakten släpptes fri på grund av markägande bönder.

    detta innebar beneath 50 kalenderår för att flera arter, bland annat rådjur samt älg plats nära för att utrotas. beneath 1900-talet återhämtade sig älgen samt besitter sedan dess varit detta viktigaste svenska viltet.[6]

    I Norrland äger renkött varit en viktigt inslag inom mathållningen, ej minimalt hos samerna. Renskav existerar ett traditionell samisk korrekt likt säljs inom läka landet.

    Att förtära animalisk föda ifrån uppfödda varelse äger varit vanligt inom landet sedan människorna började tillsammans jordbruk samt djurhållning. Sedan start äger nöt, får samt getter varit dem vilt såsom inom inledande grabb, hållit samt vilket utgjort grundvalen inom boskapsuppsättningarna.

    Eftersom ben ifrån tamgris samt vildsvin ser likadana ut existerar detta svårt för att noggrant värdera då svin började behållas tama, dock dem förefaller äga utgjort enstaka mindre sektion från boskapen.

    beneath vikingatiden spelade grisen dock ett speciell roll, samt detta existerar även klart för att fläskköttet förekom oftare vid stormansgårdarna.[7] inom södra landet, var detta funnits ollonskogar på grund av svinen för att beta inom, plats dem vanligare. Större mängder animalisk föda saltades in till för att förlänga hållbarheten. Därifrån kommer exempelvis traditionerna tillsammans julskinkan, den rimmade nötbringan tillsammans med rotmos alternativt detta stekta fläsket.

    Sedan enstaka storskalig fläskindustri kommit igång, inledningsvis inom USA ("amerikafläsket") samt senare inom land, äger fläsket blivit vanligare samt billigare.[8] beneath krisår vid 1900-talet fanns detta varit vanligt för att äga ett hushållsgris. Nyttan tillsammans med rimmat animalisk föda besitter egentligen försvunnit, dock traditionerna lever kvar kvar.

    Förr fanns även kokt animalisk föda vanligt. Korv, korvkaka samt blodpudding – beredningsmetoder vilket möjliggjorde tillvaratagande från mindre attraktiva slaktrester – lever kvar på grund av smakens skull.[9]

    Nötkött fanns länge exklusivt dock äger tillsammans ökad levnadsstandard blivit allt vanligare inom hushållet. Typiska svenska rätter från nöt existerar biff tillsammans lök samt sjömansbiff.

    Kyckling, likt förutom festfåglarna fågel samt anka fanns den inom stort sett enda traditionsenliga fågeln liksom användes mot föda inom landet, plats tidigare ett delikatess liksom åts vid våren.

    30 min.
  • 30 min.
  • Kalkonen, såsom vid sista tiden blivit många vanlig, existerar relativt fräsch inom detta svenska köket.[9]

    Fisk

    [redigera | redigera wikitext]

    Fisken äger sedan forntiden varit ett betydande näringskälla.

    Av insjöfisken spelade gädda, lake samt braxen den viktigaste rollen, inom älv- samt årika delar från landet fångade man stora mängder lax, sik samt ål, nära Bottenviken även nejonögon.

    Ål fångades inom stora mängder nära Östersjökusten, dock åts inom mindre utsträckning vid västkusten. på denna plats fångades istället ett mängd andra fiskarter. Havskatt ansågs på denna plats existera enstaka massiv läckerhet, liksom näbbgäddan samt makrillen, medan dem inom andra trakter sågs såsom oätliga.[10]

    Under 1500-talet började karpen planteras kommersiellt samt exporteras, framförallt mot Tyskland – handeln pågick fram mot 1900-talet.

    1914 odlades 28 ton karp varav 18 ton exporterades, huvudsakligen mot Tyskland.[11] 1905 exporterades 30 700 ton sill, 2 400 ton ytterligare nyligen tillverkad sjömat, 5 500 ton behandlad med salt vattendjur (främst sill samt strömming), 323 ton sej samt ytterligare torkad sjömat, samt 2 700 ton kräftor[12] Fisken konserverades vid flera olika sätt, bland annat genom saltning (salt blev därför enstaka betydande handelsvara inom start från den skandinaviskamedeltiden, kring start från 1000-talet), syrning samt gravning, var fisken saltades inom sitt eget blodsvatten samt grävdes ner inom marken inom en träkar.

    enstaka massiv sektion från maten torkades. beneath 2000-talet används metoden nästan bara mot julen inom form eller gestalt från lutfisk.[3] Innan kylskåpen samt andra förvaringsmöjligheter fanns åt man bara ny sjömat inom dem områden var fisken fanns åtkomlig. Annars användes behandlad med salt alternativt torkad vattenlevande djur. modell vid vanliga svenska fiskrätter existerar löjrom, stekt liten fisk alternativt lutfisk.[13] Nuförtiden uppskattas lax samt andra ädelfiskar maximalt, både liksom ny, bearbetat med rök samt gravad.

    Gädda vilket förr inom tiden plats ett nödvändig matfisk förekommer sällan numera inom detta svenska köket. Sill samt liten fisk existerar viktiga delar från detta gammal smörgåsbordet, framför allt inom olika inläggningar. för att förtära kräftor existerar enstaka populär tradition vid sensommaren samt hösten (se kräftskiva).[14][15]

    Ägg

    [redigera | redigera wikitext]

    Traditionellt användes oval form huvudsakligen beneath våren samt sommaren eftersom hönsen ej värpte därför god vid hösten samt vintern.[16] Festrecept likt skånsk pannkaka samt spettekaka innehöll båda flera vanligtvis för fortplantning hos djur, liksom bakverket gorån.

    oval form ifrån vilda fåglar förekom även, fast ej inom lika massiv utsträckning.[3] Ännu existerar hönsägg enstaka betydelsefull sektion inom den svenska maten, tillsammans ungefär 200 ätna oval form (10 kg) per individ samt år.[17][18] inom landet existerar detta enstaka äldre tradition för att förtära hönsägg mot påsk. Traditionen kommer ifrån tiden då landet plats katolskt, då man 40 dagar innan högtidlig vecka före påsk beneath fastan ej fick förtära animalisk föda alternativt vanligtvis för fortplantning hos djur.

    då fastan fanns ovan firade man tillsammans för att förtära vanligtvis för fortplantning hos djur. Svenska människor äter ungefär sex miljoner vanligtvis för fortplantning hos djur inom timmen beneath påskafton (läst 2009).[19] hönsägg existerar ett från dem billigaste råvarorna, näringsrika samt lätta för att tillaga. oval form ingår inom flera från hushållens rätter, vilket pannkakor samt plättar.[16]

    Vegetariska produkter

    [redigera | redigera wikitext]

    Sveriges historiskt sett långa vintrar existerar förklaring mot varför detta existerar ont ifall färska vegetabilier inom flera sedvänja rätter.

    Istället användes vegetabilier samt rotfrukter likt höll länge alternativt liksom kunde torkas alternativt läggas in inom salt- samt ättikslag.[20] odlade växter vilket kunde livnära befolkningen beneath långa vintrar blev tidiga grundstenar inom kosten. Kål samt lök anses existera dem äldsta grönsakerna såsom odlats inom landet, samt ärter samt bondbönor äger odlats sedan forntiden. Man äger gjort mjöl vid ärter då detta ej funnits många säd.

    Lingonsylt samt kål bevarad såsom surkål fanns viktiga C-vitamin-källor beneath vintern. Lingonsylten, vilket kvar existerar populär, gav även lite fräschör åt den annars ganska mastiga maten. Skogsbär användes många inom maten, speciellt lingonen likt använts både mot rotfrukt, gröt samt pannkaka. vid lingonen gjordes ofta lingonsylt, ofta utan sötningsmedel. vid gårdarna odlades ofta äpplen. Krusbär samt vinbär besitter länge utgjort ett massiv sektion från detta svenska köket.[3][21]

    Olika rotfrukter likt den inhemska kålroten (på engelska kallad swede, "svensk"), började successiv ersättas från rotfrukt beneath 1700-talet efter för att Jonas Alströmer börjat kultivera rotfrukt inom större skal inom landet.

    Potatisen tros äga varit ett betydande sektion på grund av för att klara från svälten samt missväxten liksom skadade inom land beneath 1800-talet. Intresset fanns emellertid relativt svagt på grund av rotfrukten tills man kom vid för att man kunde utföra brännvin vid det.[3] Kryddningen besitter traditionellt varit sparsmakad vid bas från bristande ingång, även angående en antal inhemska örter samt växter äger använts sedan forntiden, samt smaken plats därför fram mot influenserna ifrån detta franska köket beneath 1600- samt 1700-talen, samt både före samt efter influenser ifrån tysk mattradition, ganska lätt.

    detta fanns länge en motstånd mot råa vegetabilier samt frukter, samt inom Cajsa WargsHjelpreda inom Hushållningen till Unga Fruentimber finns ej en enda anvisning var grönsaken ej skall tillredas. Ännu lever en visst motstånd mot råa vegetabilier kvar, även angående detta successivt försvinner. Svampar äger ej heller varit speciellt populära även angående detta beneath svält samt missväxt försökts propagera till deras ätlighet.

    Svenska människor åt hellre bark samt lavar än mögelväxt beneath nödåren, även ifall man tillsammans ansträngningar beneath 1800-talet fick enstaka sektion från befolkning för att ändra sin avoga inställning mot svamp.[3] mögelväxt är kapabel ätas både stekt såsom tillbehör mot mot modell vilt, inom grytor alternativt vid smörgås. Några vanliga svampar existerar kantarell, trattkantarell samt karljohanssvamp.

    Mjölprodukter

    [redigera | redigera wikitext]

    På bas från förvaringssvårigheter besitter mjöl varit en populärt substitut mot färska köttprodukter. inom olika delar från landet äger man vid bas från olika odlade spannmål använt sig från olika mjölsorter. beneath fattiga perioder besitter bark malts mot mjöl samt använts inom bland annat bröd.[22]Rågmjölet samt kornmjölet fanns dem vanligaste sädesslagen.

    Den havre man odlade användes främst mot kraftfoder åt hästarna, dock inom Västsverige äger detta även använts mot mjöl. Vetemjöl fanns länge ovanligt samt användes främst mot festbröd. dem äldre sädessorterna tålde även kall luft uselt. ursprunglig inom slutet från 1800-talet började veteodlingen för att spridas ifrån sydvästra Skåne norrut. Då ägde import redan hunnit producera efterfrågan vid vetemjöl.[23]

    Mjölmat
    [redigera | redigera wikitext]

    Sverige besitter gamla traditioner från mjölmat.

    då männen inom familjerna arbetade liksom hårdast ägde dem ofta mjölbaserad föda tillsammans med sig mot jobbet, såsom pannkakor samt palt.[24] en populärt mjöl liksom ofta användes fanns kornmjöl, en mjöl liksom äger använts sedan forntida Sverige.[25] vid bas från kornmjölets speciella smakförmåga äger detta använts inom bland annat pannkakor, bakverk samt palt.[26] Palt existerar enstaka traditionell svensk husmanskost såsom görs vid rotfrukt samt mjöl.

    Dessa fylls ofta tillsammans fläsk. Palten blandades ofta tillsammans blod från nöt alternativt renkött, sålunda liksom blodpalt (främst inom Norrland[27]) nära julen då man ägde slaktat varelse. då svin slaktades gjorde man ofta även palt tillsammans grisens lever, varigenom man fick leverpalt.[28] Blodpaltens motsvarighet inom dem södra delarna från land existerar bland andra blodpuddingen, vilket görs vid blod samt rågmjöl tillsammans flera ingredienser.

    Man kunna späda ut blodpuddingssmeten tillsammans med vätska, samt steka inom plättlagg, vilket resulterar inom blodplättar.[29]

    Bröd
    [redigera | redigera wikitext]

    Brödet besitter vilket inom flera andra länder varit basen inom födan, samt fungerat såsom metonym på grund av föda. Brödet äger sett många olika ut inom olika delar från landet. inom Norrland besitter kornmjölsbröd dominerat, medan rågmjölsbröd användes inom Svealand samt Götaland.

    Vetemjöl användes tidigare endast mot festbröd samt "vetebröd" används ännu dialektalt vilket benämning vid kaffebröd. inom Västra land, främst Bohuslän, Dalsland samt Värmland äger bakverk även bakats vid havremjöl.[30]

    Södra landet, grundlig Skåne, södra Halland, södra Småland, Öland samt Gotland omfattas från området till detta färska mjukbrödet, alternativt limpområdet.

    Området fortsätter in inom grannländerna samt omfattar Nordtyskland, land, samt vid andra sidan Östersjön inom Baltikum samt land i norden. Limpbrödets hållbarhet kunde utökas genom för att dubbelgräddas sålunda för att inkråmet blev torrare samt brödet segare. Detta bakverk kallas kavring. Kavringbrödens sektor omfattar dem gammeldanska landskapen, Bohuslän samt Öland.[30]

    Norr angående limpbrödet sträcker sig en diagonalt bälte ovan landet tillsammans jästa bakverk bakade vid råg inom struktur från hålkakor.

    inom den södra delen, inom Götalandskapen existerar bröden mjuka, samt inom detta norra området inom Svealand existerar bröden hårda, detta liksom blev upphov mot dagens knäckebröd.[30]

    I Norrland plats tunnbrödet detta vanligaste brödet eftersom korn fanns detta enda sädesslag vilket klarade från för att växa var. vid gränsen mellan detta jästa hårdbrödsområdet samt tunnbrödsområdet förekom fermenterad hårdbröd såsom bakades utan hål, samt sedan veks.

    Korn- samt havremjöl innehåller ej gluten vilket existerar enstaka förutsättning på grund av jäsning från mjölet.[30]

    I andra delar fanns detta emellertid ont ifall bakverk, samt man åt då istället torkad vattenlevande djur tillsammans med flott vid. Brödet skulle räcka länge, samt man visade vid upphöjd ställning eller tillstånd angående man bara bakade numeriskt värde gånger per tid, mot jul samt sommarsolstånd.

    Ju oftare man bakade, desto fattigare plats man. Surdegsbröd, knäckebröd (vars runda hål kommer ifrån tiden då man hängde bröden vid tork inom taket) samt råglimpor plats samtliga vanliga bakverk, innan brödet inom stort kom för att ersättas från potatisen. Knäckebröd plats populärt vid bas från dess långa hållbarhet. detta bakverk såsom blev ovan användes ofta beneath midsommaren till för att strö ut vid åkrarna beneath våren, till för att ett fåtal ett god resultat.

    en tid från missväxt ledde mot massiv svält. Barkbrödet användes ovan inom stort sett läka land beneath 1700- samt 1800-talet, samt troligen ännu längre bak inom tiden. Efter missväxtåren 1867–1869 slutades barkbrödet successivt för att bakas.[3][22]

    Det plats viktigt för att nyttja allt liksom man kunde ta existera vid. detta fanns olika sätt vid vilka man skulle lyckas ett fåtal ungar samt andra för att förtära vissa saker, bland annat genom talesätt.

    detta sades för att man skulle bli kraftfull från mögligtbröd[31] samt för att flickor skulle ett fåtal finare hy från för att förtära bränt bröd.[3]

    Jästen liksom användes plats huvudsakligen vildjäst. detta vanligaste fanns för att delar från degspadet ifrån föregående jäsning sparades inom enstaka jästkubbe alternativt jästkrans likt sedan förvarades vid en svalt samt torrt område.

    Ibland torkades inom ställen jästen samt sparades inom kakor alternativt krossat mot mjöl. identisk jästkultur användes vanligen mot tillverkning av öl vilket mot brödbak.[30]

    Det säljs numera många industriellt tillverkat bakverk inom land. Hembakningen från bakverk ökar emellertid igen samt gamla traditioner samt seder återuppväcks, dels vid bas från detta stora utbud från olika mjölsorter samt blandningar samt dels vid bas från hushållsapparater såsom hushållsassistenter.[32] Butiksbakat bakverk inom livsmedelsaffärer äger vid senare tid ökat stort.

    Budget.
  • Budget.
  • Detta bakverk existerar inom varierande grad hantverksmässigt bakat, ibland ifrån grunden samt ibland gräddat därför kallat "bake-off bröd" liksom existerar halvfabrikat liksom färdigställs inom butiken.

    "6–8 skivor bakverk ifall dagen" fanns en budskap likt branschorganisationen Brödinstitutet introducerade inom ett reklamkampanj 1976, tillsammans med utgång ifrån Socialstyrelsens befintliga kostråd till ett förbättrad folkhälsa.

    flera blev upprörda eftersom detta uppfattades likt för att enstaka myndighet försökte styra den enskildes dagligt liv samt beslut.[33] enstaka evaluering ifrån Livsmedelsverket 2013 visade för att 6–8 skivor bakverk angående dagen plats detta kostråd likt flest tillfrågade förknippade tillsammans ett myndighet.[34]

    Inläggningar

    [redigera | redigera wikitext]

    Man besitter länge gjort olika inläggningar på grund av för att ta artikel vid ingredienser liksom vegetabilier, bär samt små frukter från växter.

    Speciellt viktigt fanns detta inom självhushållet till för att ta existera vid dem producerade råvarorna. Vanliga inläggningar plats sådana tillsammans sötningsmedel, krydda alternativt syra. detta existerar ej längre nödvändigt för att lägga in ingredienser, även ifall flera utför detta på grund av traditionens skull, samt på grund av för att själva behärska reglera socker- samt konserveringsmedelsmängd.[35]

    Mejeriprodukter samt gröt

    [redigera | redigera wikitext]

    Forskning angående förtäring från mejeriprodukt beneath neolitikum visar för att invånare från jägare-samlarekulturen inom Skandinavien, däribland land, ägde ett upphöjd grad från laktosintolerans, varför detta tas till sannolikt för att dagens svenskar ej existerar ättlingar mot jägare-samlarna utan för att dessa utkonkurrerats från jordbrukare, alternativt möjligtvis, dock mindre troligt, existerar uråldrigt besläktade, dock för att fördelarna tillsammans mjölkdrickande fanns således stora för att dem blockerande generna försvann.[36][37]

    Mjölk dracks dock sällan ny även efter detta, förutom från sjuka människor alternativt unge.

    Istället hällde man upp mjölken vid tallrik varpå man skummade från grädden, på grund av för att behärska kärna detta mot fett. Den mejeriprodukt likt blev ovan dracks alternativt användes såsom grötväta. detta kärnade smöret såldes alternativt betalades liksom avgift. Gröt samt välling användes både mot dagligt liv samt fest samt åts ur en gemensamt tallrik, serverat tillsammans med enstaka kopp tillsammans med grötväta, bestående från bland annat svagdricka, sirapssmaksattvatten alternativt sur mejeriprodukt.

    varenda skulle förtära vid sin blad från skålen. Uttrycket att hålla sig vid sin kant kommer därifrån. Uttrycket att komma upp inom smöret kommer ifrån identisk måltid, då detta ibland inom mitten från gröten fanns enstaka smörhåla, dit detta gällde för att förtära sig. Den liksom ursprunglig kom dit kom upp inom smöret. detta fanns olika sorters gröt mot olika tillfällen, mot modell barnsängsgröt, bröllopsgröt samt flyttgröt.

    Festgröten plats vitgröt samt kokades vid mejeriprodukt alternativt grädde. Vardagsgröten kokades vid vatten.[3] Gröt samt välling plats både näringsrik, lättlagat samt billigt.[38]

    Soppor

    [redigera | redigera wikitext]

    Olika sorters soppor plats vanliga, även angående soppan tappat bort eller missat ett sektion från sin popularitet. Soppor finns inom flera olika former, vilket långkok alternativt enstaka snabb uppkokning från buljong samt vegetabilier, liksom vardagsmat alternativt vilket festmat.[39]

    Bland olika populära soppor är kapabel ärtsoppa, nässelsoppa, köttsoppa samt svampsoppa nämnas.[39] dem innehåller ofta alternativt ständigt buljong samt dem tidiga sopporna kunde enbart innehålla buljong vid vegetabilier, baljväxter samt rotfrukter.[40] Soppkulturen besitter nästan försvunnit inom hemmen, dock inom exempelvis restaurangbranschen, lärcentrum samt förskola finns den kvar.

    Grönsakssoppa existerar även ett från dem vanligaste vegetariska maträtterna inom land (2022).[41]

    En äldre sopptradition vilket ännu förekommer existerar för att förtära ärtsoppa vid torsdagar. Torsdagssoppan äger sin bas inom detta katolskaSverige vid medeltiden, var man fastade vid fredagen. detta gällde då för att förtära ordentligt vid torsdagen, samt ärter plats en utmärkt komplement.

    Ärter äger konsumerats inom landet sedan vikingatiden samt ärtsoppa finns belagt ifrån 1200-talet. Traditionen levde kvar efter Gustav Vasas avskaffande från katolicismen.[3][42]

    Ärtsoppa bestående från gula ärtor, lite lök samt på grund av detta mesta fläskbitar inom soppan. Den svenska ärtsoppan brukar ej innehålla rotfrukter, mot skillnad ifrån ärtsoppa inom flera andra länder.

    inom detta svenska köket erbjuds mat eller dryck den ofta tillsammans lite senap, knäckebröd samt ifrån 1800-talet ibland punsch. detta existerar även traditionell att ge liv inom svenska armén.[43]

    Husmanskost

    [redigera | redigera wikitext]

    Ordet husmanskost kommer efter husman, ägare mot en litet byggnad utan tillhörande mark. Begreppet plats ursprungligen enstaka sammanfattande benämning vid lätt samt prisvärd föda vilket åts vid landet, samt härrör ifrån för att man skiljde vid kostnader mot herrskap samt tjänstefolk nära gästgivargårdarna.[44] Numera betecknar svensk husmanskost vanligen traditionell svensk föda likt besitter lågt inköpspris, tillsammans med stort mättnadsvärde, alternativt tillsammans med andra mening klassisk vardagsmat.[45] Den svenska husmanskostens ingredienser existerar inhemskt svenska – fläsk inom samtliga former, vattenlevande djur, grova spannmålsvaror samt rotfrukt samt rotfrukter.

    Tids- samt omsorgskrävande matlagningsmetoder likt redningar samt långkok existerar vanliga. Kryddor används inom begränsad mängd. Företeelsen husmanskost samt rätter vilket förmå likna dem svenska förekommer även inom andra skandinaviska samt nordeuropeiska länder.

    Husmanskosten äger beneath senare period genomgått enstaka viss renässans sedan kända kockar vilket Tore Wretman presenterat moderniserade varianter från klassiska svenska rätter.

    Budget.
  • Budget.
  • inom Wretmans "Nouvel husman" besitter man ofta minskat vid användandet från fett (som behövdes mer förr vid bas från för att kroppsarbete förekom inom större utsträckning), infört vissa nya ingredienser samt ändrat vissa tillagningsmetoder på grund av för att snabba upp tillagningen samt vid en förbättrad sätt ta artikel vid råvarornas näringsämnen samt smakförmåga. Motsvarande tillväxt finns även inom andra länder.[14][15]

    Förenklat samt generaliserat består föda inom svensk teori från stekt animalisk föda, kokt rotfrukt samt brun sås.[46]

    Rätter

    [redigera | redigera wikitext]

    Den internationellt maximalt kända rätten inom detta svenska köket existerar köttbullar.

    ett typisk svensk maträtt existerar falukorv, liksom filmjölk[47] samt knäckebröd[48]. rotfrukt existerar sedan den infördes samt ersatte andra rotfrukter den viktigaste kompletterande ingrediensen mot dem flesta, framförallt traditionell, rätterna. andra komplement såsom ris, makaroner samt spaghetti besitter kommit för att bli vanliga inledningsvis beneath efterkrigstiden.

    detta förekommer flera sorters rotfrukt, samt särskilt kring sommarsolstånd existerar färskpotatisen vanlig samt den kommer tidigt vid sommaren. Medan ytterligare rotfrukt, vilket existerar lagrad, äts beneath resten från året.

    En populär matsvamp inom svenska köket existerar kantarell. Kantarellen är kapabel erbjuds mat eller dryck mot animalisk föda, alternativt bara stekt, möjligen tillsammans tillsammans enstaka sås samt lite lök, samt serverad vid ett smörgås.

    ett ytterligare vanligt mögelväxt existerar stensopp, karljohanssvamp vilket den även kallas, döpt efter den svenske kungen Karl XIV Johan likt introducerade användningen från den såsom matvara.

    Snabbmat

    [redigera | redigera wikitext]

    Under andra halvan från 1900-talet fick detta svenska köket flera utländska tillskott från sålunda kallad snabbmat.

  • husmanskost svenska maträtter
  • Således äger pizza varit ett central sektion från svensk matkultur sedan omkring 1960-talet.[49] numeriskt värde pizzavarianter ifrån detta svenska köket existerar kebabpizza samt vulkanpizza.

    Även hamburgaren besitter influerat snabbmaten tillsammans svenska hamburgerkedjor såsom högsta samt Frasses. Sedan 1980-talet besitter kebabkött blivit vanligt förekommande inom olika former, liksom kebab inom (pita-)bröd, kebabrulle inom pizza- alternativt tunnbröd, kebabtallrik, såsom pizzapålägg samt särskilt inom Sveriges skolor även kebab(skavs-)gryta.

    Måltider

    [redigera | redigera wikitext]

    Minst tre måltider angående dagen rekommenderas på grund av för att kroppen bör må bra: morgonmål (i vissa trakter kallat morgonmål), måltid (i vissa trakter kallat middag) samt kvällsmål (i vissa trakter kallat kvällsmat alternativt kvällsmål). Utöver detta en alternativt numeriskt värde mellanmål efter behov.[50] Vanligt existerar för att förtära morgonmål vid morgonen, följt från middag nära tolv-tiden samt ett kvällsmål vid den sena eftermiddagen alternativt tidiga aftonen.

    detta existerar även vanligt för att förtära mellanmål. inom svenska grundskolor erbjuds mat eller dryck minimalt en varmt uppgift föda angående dagen mot middag, såsom enstaka sektion från den svenska välfärdsstaten. inom takt tillsammans för att fritidsverksamhet flyttat mot skollokaler förmå även morgonmål samt mellanmål erbjuds mat eller dryck var. flera svenskar dricker bryggdryck, vid förmiddag, efter måltid och/eller ibland även vid eftermiddagen vilket enstaka sektion från enstaka fika.

    likt alternativ förmå bladte alternativt varm choklad erbjudas.

    Frukost

    [redigera | redigera wikitext]

    Ordet morgonmål äger använts sedan yngre fornsvensk tidsperiod, då detta hette frokoster. termen existerar en lån ifrån lågtyskansvrokost (tidig kost). detta användes emellertid ej såsom benämning vid detta man åt vid morgonen, utan detta man åt efter en inledande arbetspass, detta önskar yttra runt lunchtid.

    inom takt tillsammans för att arbetstiderna förändrades flyttades frukosten tidigare vid dagen. Fram mot 1800-talets slut användes morgonmål likt benämning vid lunch.[51] enstaka svensk morgonmål består vanligen från mackor, ibland knäckebröd. Brödet är kapabel artikel från typen sirapslimpa, vitt bakverk, småfranska, rostat bakverk alternativt fullkornsbröd. mackan existerar ofta smörad samt besitter smörgåspålägg vilket mejeriprodukt, kallskuret vilket korv, medwurst (prickig korv) alternativt skinka.

    Även leverpastej tillsammans smörgåsgurka alternativt saltgurka, smörgåskaviar, messmör, mjukost (säljs även inom tub) samt vegetabilier likt tomater samt gurka existerar vanliga. Ibland används sötare pålägg likt marmelad. mackan intas ofta tillsammans tillsammans enstaka mugg bladte alternativt bryggd dryck. flera gammal frukostar innehåller filmjölk såsom erbjuds mat eller dryck inom ett djup skiva likt den existerar, alternativt tillsammans komplement såsom frukostflingor, müsli alternativt bär, sötningsmedel och/eller sylt.

    Vanligt existerar även frukostgröt från havregryn alternativt mannagryn såsom erbjuds mat eller dryck tillsammans mejeriprodukt, sylt, äppelmos alternativt malen kanel. Vanliga frukostdrycker existerar mejeriprodukt, fruktdryck, bladte samt bryggdryck. Även kokt vanligtvis för fortplantning hos djur tillsammans krydda alternativt smörgåskaviar är kapabel inträffa.

    Lunch

    [redigera | redigera wikitext]

    Lunch existerar inom land den måltid vilket förtärs mitt vid dagen.[51] termen äger använts sedan 1850-talet då dem lånades in ifrån engelskan.

    Innan dess användes kvällsmål liksom benämning vid måltiden mitt vid dagen, vilket kvar används inom delar från landet. då man övergick ifrån för att förtära den största måltiden vid dagen mot senare vid kvällstid flyttades termen kvällsmål tillsammans, samt besitter blivit ett benämning vid den större måltiden såsom erbjuds mat eller dryck senare vid dagen alternativt kvällstid.

    Ännu tidigare användes frukost vilket benämning vid lunchen. vid senare period besitter flera lunchrestauranger slagits upp tillsammans med olika erbjudanden. Vissa äger bara öppet beneath lunchtiden samt stänger därefter.

    Middag, supé alternativt kvällsmat

    [redigera | redigera wikitext]

    Middag kallas vanligtvis den måltid liksom äts vid den sena eftermiddagen alternativt tidiga aftonen.

    Ursprungligen syftade uttrycket vid den största måltiden vid dagen likt åts nära mitt vid dagen. då man vid bas från industrialiseringen kom för att förtära dagens största syfte vid aftonen, flyttade uttrycket tillsammans med. angående man äter ett enklare måltid vid kvällstid kallas den ofta på grund av kvällsmat. ett sen kvällsmål kallas ofta supé. erbjuds mat eller dryck den vidare natten är kapabel den kallas vickning.

    inom land äts kvällsmål vanligen mellan klockan 17 samt 19 (uppgift ifrån 2010–2011), vilket existerar tidigare än inom länder kring Medelhavet, dock middagen kunna ätas såväl tidigare såsom senare.[52]

    Efterrätt

    [redigera | redigera wikitext]

    Efterrätt ett maträtt liksom förtärs efter huvudrätten samt ger denna enstaka passande avrundning. Efterrätten reducerar även sötsuget.

    Klassiska svenska efterrätter innehåller ofta ätbar del samt små frukter från växter, exempelvis blåbär, lingon samt äpplen.[53]

    Mellanmål samt fika

    [redigera | redigera wikitext]

    Mellanmål äts ofta mellan några från dem tre huvudmålen morgonmål, middag samt kvällsmål samt existerar relativt enkelt. detta rör sig oftast ej ifall enstaka lagad varm måltid, utan möjligen snarare enstaka fruktbarhet, lite yoghurt alternativt enstaka smörgås.

    Mellanmålet hjälper mot för att hålla blodsockret vid enstaka jämn nivå.[54][55]

    Fika existerar en verb samt enstaka social institution liksom existerar typiskt svensk. Uttrycket innebär för att man tar ett fat bryggd dryck, alternativt alternativ dricka, ibland tillsammans tillsammans någon struktur från bakverk alternativt annat tilltugg.[56] Typiskt till fika existerar för att man sitter ner inom lugn samt ro tillsammans tillsammans andra.

    detta besitter bidragit mot för att land existerar en från dem maximalt kaffedrickande länderna inom världen.[57][58] inom stort sett kurera svenska befolkningen tar fikor tillsammans med jämna mellanrum, vid fik, arbetsplatsen alternativt inom hemmet.[58] flera svenskar anser för att fikan existerar ett betydande sektion inom detta sociala umgänget.[59]

    Drycker

    [redigera | redigera wikitext]

    Kaffe

    [redigera | redigera wikitext]

    Ordet existerar möjligtvis ett äldre förvanskning från detta dialektala kaffi till bryggdryck, var bokstäverna äger kastats ifall inom sålunda kallad backslang.[60]

    Kaffet kom mot land mellan 1674[57] samt 1685,[61] då detta vid Göteborgstullens sidblad står för att någon tog in en halvt kilo bryggdryck.

    numeriskt värde kalenderår senare fanns bryggdryck ett läkemedel inom apotekens utbud,[62] varefter populariteten successivt steg. 1728 fanns detta åtminstone en femtontal kaffeserverande caféer inom Stockholm.[62] detta fanns dock ej helt uppskattat från myndigheterna.

    Budget.
  • Budget.
  • detta fanns tidigt regleringar vid kaffehusens öppettider, samt beneath tre perioder plats kaffet förbjudet inom Sverige.[62] beneath andra världskriget kunde man ej ett fåtal tag vid bryggd dryck, innan land lyckades erhålla fram en specialtillstånd på grund av för att införa vissa speciella produkter mot landet. Den inledande varan såsom importerades fanns kaffe.[63]

    Vuxna personer inom landet dricker inom medelvärde 1 200 koppar bryggd dryck per kalenderår alternativt 11 kg, detta existerar cirka fyra koppar per dygn.

    vid sålunda sätt besitter landet ett från dem största kaffeförbrukningarna inom jämförelse tillsammans med invånarantalet vilket överträffas bara från land i norden tillsammans 12,8 kg per år.[57][64] enstaka alternativt flera fikapauser tillhör dem flesta svenskars dagsvanor. ett alternativt flera koppar bryggdryck ingår vanligtvis såsom efterrätt nära enstaka måltid vid enstaka matställe.

    nära mitten från 1800-talet blev detta aktuellt för att servera små kakor mot kafferepen. Snart uppkom en slags tävling mellan värdinnor för att erbjuda vid flera bakverk. enstaka oskriven etikett föreskrev åtminstone sju sorters kakor.[65]

    På flera kaféer således finns begreppet påtår, vilket innebär för att man får påfyllning från kaffet. Begreppet besitter funnits tillsammans med säkerhet sedan 1843 samt kommer ifrån termen kaffetår, var tår betyder enstaka stänk från någon vätska.[60]

    Bland kända svenska kaffemärken inom land återfinns Gevalia, Zoégas, Löfbergs samt Classic bryggd dryck.

    Kaffet importeras huvudsakligen, tillsammans 2 miljoner ton, ifrån Brasilien, följt från Vietnam tillsammans med ungefär 1 miljon ton.[63]

    Öl

    [redigera | redigera wikitext]

    Olika typer från maltdryck dricks ofta vilket måltidsdryck inom land samt vanligast existerar, såsom inom flera andra länder, maltdryck från typen ljus lageröl.[66] Ölets alkoholhalt är kapabel variera, detta säljs inom huvudsak lättöl, folköl samt starköl.[67] Vanliga märken existerar Pripps, framförallt Pripps Blå[68], Norrlands Guld[69], Spendrups[70] samt Falcon.

    Mjöd utgjorde historiskt ett dyrare festdryck beneath vikinga-[71] samt medeltid, medan ölen dracks oftare från allmogen.[72] eftersom vattnet ofta fanns förorenat[73] drack man beneath medeltiden hellre olika sorters alkoholhaltiga drycker, samt eftersom man ej kunde kultivera alkoholhaltig inom dessa nordliga trakter fanns ölen den viktigaste drycken, nära sidan från vattnet.[72]

    Svensk snaps samt punsch

    [redigera | redigera wikitext]

    Svensk snaps dricks mot maten nära flera från dem typiska festmatborden.

    helt Vodka, Renat Brännvin såväl vilket andra spritmärken existerar starkspritdrycker, tillverkat från rotfrukt alternativt vete, såsom säljs okryddat, vanligen tillsammans ett alkoholhalt runt 40%. inom land tillverkas samt säljs även enstaka utdragen rad tillsammans kryddade snapssorter, tillsammans med smaker från exempelvis anis, johannesört, pomerans, koriander, fläder, dill alternativt bäsk liksom kryddas från malört.

    Snapsen avnjuts typiskt iskall, dock angående man önskar för att kryddsmaken bäst bör komma mot sin riktig, kunna den även drickas rumstempererad. Punschen, liksom existerar ett många svensk företeelse, är kapabel drickas varm alternativt kall. Den dricks från tradition gärna mot ärtsoppa. Drycken blev inom mitten från 1800-talet borgerlighetens samt framför allt studenternas favoritdryck. nära identisk tidsperiod började studentnationerna inom skogsdunge samt Uppsala visa sitt nyfikenhet på grund av bondekultur, varför punschen kombinerades tillsammans ärtsoppa.

    ifrån studentkretsarna äger därefter seden spritt sig för att förtära punsch – gärna värmd – tillsammans tillsammans med den bondska ärtsoppan.[9]

    Andra alkoholfria drycker

    [redigera | redigera wikitext]

    Vid sidan från mejeriprodukt, läskedrycker samt fruktdryck, uppkom tillsammans med uppstart ifrån mitten från 1800-talet enstaka rad nya alkoholfria drycker inom samband tillsammans med den svenska nykterhetsrörelsen.

    vilket alternativ på grund av mousserande alkoholhaltig utvecklades Pommac samt Champis beneath start från 1900-talet.

    1 tim.
  • 1 tim.
  • numeriskt värde läskedrycker liksom båda från dem flesta svenskarna sällan köps, dock likväl existerar väldigt omtyckta.[74] vid bas från för att dem sällan köps, tänkte Carlsberg lägga ner Pommac beneath 2004, dock folkprotesterna plats således grundlig för att man beslöt för att återuppta tillverkningen igen.[74][75]Svagdricka, likt båda inledningsvis skapades vilket alkoholfria alternativ mot maltdryck, uppkom ungefär nära identisk tid.[74] enstaka alkoholfri svensk beverage likt konsumeras inom stora mängder, främst nära högtider, existerar Julmust (vid Påsk kallad svensk dryck under påsken, alternativt allmänt bara benämnt vilket Must) samt blev tagna fram inom start vid 1900-talet liksom en alkoholfritt alternativ mot maltdryck.

    Festmat

    [redigera | redigera wikitext]

    Typiskt svenska maträtter äts traditionellt nära vissa högtider samt andra festtillfällen.

    Smörgåsbord

    [redigera | redigera wikitext]

    Smörgåsbord existerar enstaka traditionell svensk matbord vilket utvecklats ur borgerskapets brännvinsbord, likt plats populärt ifrån 1500-talet tills smörgåsbordet slog igenom vid 1800-talets mitt.

    Brännvinsbordet intogs inom burgnare samhällsklasser, ej hos bondeallmogen. Smörgåsbord består från varma samt kalla rätter likt dukas upp samt matgästerna går själva runt samt förser sig tillsammans med dem rätter dem önskar. bakverk samt fett finns ständigt tillsammans med liksom olika sillinläggningar. Ofta förekommer omeletter, gratänger, korvar, köttbullar, aladåber samt puddingar bland varmrätterna.

    Kallskuret animalisk föda, bearbetat med rök lax, ål samt makrill samt patéer förekommer ofta. mot smörgåsbordet dricks inom regel maltdryck samt snaps.[76]

    Högtidsmat

    [redigera | redigera wikitext]

    Jul

    [redigera | redigera wikitext]

    Se även: Julgodis

    På en typiskt svenskt julbord dominerar rätter baserade vid fläskkött,[77] såsom julskinka, julkorv (ibland inom struktur från grynkorv), sylta, köttbullar, stekt prinskorv samt dopp inom grytan (man doppar vörtbrödsskivor inom spad, likt tagits mot existera nära kokningen från varenda dem rätter såsom ingår inom julbordet).[78] inom framför allt Västsverige äts även bruna frön från växter ofta använda som mat vid julbordet.[79] Därtill existerar olika fiskrätter vanliga, ej minimalt inlagd sill dock även liten fisk, ål, lax samt lutfisk, mot vilken ljus sås ej existerar ovanlig.[80] inom östra land, främst inom Roslagen äter man ofta gädda inom stället på grund av lutfisk, s.k.

    julgädda.[81] Diverse efterrätter erbjuds mat eller dryck även vid en julbord, var Ris à la Malta[82] alternativt risgrynsgröt hör mot dem vanligare.[83] Efter julbordet brukar detta erbjuds mat eller dryck nötter, dadlar, fikon samt konfekt.[84] enstaka ytterligare speciell tradition existerar för att förtära hare (julhare)på juldagen.[85] mot julmaten dricks vanligen en speciellt mörkt maltdryck, julöl samt snaps.

    såsom alkoholfritt alternativ dricks julmust.[74] enstaka ytterligare typisk svensk dricka nära jul existerar glögg,[86] en kryddat alkoholhaltig vilket dricks varmt.[87]

    Efter julbordet bjuds ofta olika sorter från julgodis ut, bland andra hård karamell, polkagrisar, ischoklad samt marsipan samt olika slags praliner samt tryfflar.[88]Pepparkakor, ofta även inom form eller gestalt från pepparkakshus, anses från flera lyssna julen mot, likaså lussebullar.[88]

    Påsk

    [redigera | redigera wikitext]

    Påskmaten varierar inom olika regioner samt landskap inom landet dock centralt existerar påskäggen.

    Lamm, lax, samt fiskrätter existerar även viktiga, samt motsvarande julskinka förekommer påskskinka, samt påskmusten ersätter julmusten. Rätter ifrån detta klassiska smörgåsbordet (sill, knäckebröd, mejeriprodukt samt brännvin) brukar även ingå. mot skillnad ifrån julmaten existerar maten beneath påsk "lättare", dock kompletteras ofta tillsammans godsaker från marsipan utöver traditionen tillsammans godisfyllda påskägg.[89]Ägg äts många beneath högtidlig vecka före påsk, vilket besitter för att utföra tillsammans med för att vildfåglarna lägger vanligtvis för fortplantning hos djur inom samband tillsammans med fastan.[90]Långfredagen besitter traditionellt sett varit ett sorgens solens tid, vilket besitter inneburit för att både mathållning samt nöjen beneath dagen brukar äga hållits vid enstaka återhållsam nivå.

    Fram mot 1973 fanns detta förbjudet för att bland annat vandra vid bio vid långfredagen.[90][91]

    Midsommar

    [redigera | redigera wikitext]

    Midsommar existerar enstaka från dem största svenska högtiderna, samt detta existerar då vanligt för att förtära inlagd sill tillsammans med färskpotatis samt gräddfil samt gräslök, samt jordgubbar mot efterrätt.

    sommarsolstånd förknippas även inom upphöjd grad tillsammans just färskpotatisen, liksom gärna erbjuds mat eller dryck tillsammans med dill. Utöver detta erbjuds mat eller dryck ofta någon struktur från grillat animalisk föda samt man äter även Janssons frestelse, köttbullar samt prinskorv.[92][93]

    Många tar sig en antal nubbar mot maten, enstaka snaps vid 2–4 cl.[94] detta dricks även många maltdryck beneath sommarsolstånd, samt alkoholkonsumtionen existerar beneath helgen hög.[95]

    Kräftskiva

    [redigera | redigera wikitext]

    På enstaka kräftskiva utgörs huvudrätten från all kräftor kokade inom ett team bestående från saltat dricksvatten, maltdryck, rikligt tillsammans dillkronor samt andra kryddor.

    Vanliga kompletterande matvaror nära kräftskivan existerar bakverk, smaksatt mejeriprodukt samt räkor, samt sedvänja smörgåsbordsrätter. Vanliga drycker existerar brännvin, maltdryck samt sockerdricka.

    Mårtensgås

    [redigera | redigera wikitext]

    Mårtensgås existerar enstaka svensk tradition liksom firas den 11 november mot minne från helgonet Martin från Tours. Tidigare firades högtiden inom läka landet dock numer firas den maximalt inom Skåne.

    Högtiden firas även inom bland annat Tyskland samt Polen. vid Mårtensgås äter man fågel, tillsammans svartsoppa liksom förrätt. mot efterrätt bjuds ofta skånsk äppelpaj. dem maträtter vilket äts vid Mårtensgås infördes från krögaren vid Piperska muren 1850. Innan dess serverade man lutfisk mot förrätt samt risgrynsgröt mot efterrätt.[96]

    Urval från svenska maträtter

    [redigera | redigera wikitext]

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^Kiyak, Aysun; Nordangård, Olof (10 juli 2009). ”Storsatsning vid landet liksom matland”. Sveriges television.

      Arkiverad ifrån originalet den 24 femte månaden i året 2012. https://archive.is/20120524215627/http://svt.se/2.22620/1.1622008/storsatsning_pa_sverige_som_matland&from=rss. Läst 24 september 2009. 

    2. ^Eli F. Hecksher (29 oktober 1941). ”Svenskt jobb samt liv” (på svenska (gammaldags)). Sveriges ekonomiska saga inom populärvetenskaplig sammanfattning.

      skogsdunge University Libraries. http://journals.lub.lu.se/index.php/scandia/article/view/1343/1129. Läst 10 oktober 2009. 

    3. ^ [abcdefghijk] Algotson, Stina; Englund, Gunilla (1991). Inger Nyberg. red. Den svenska maten (3).

      Köping: Jordbrukets provkök. sid. 9-13. ISBN 91-27-02805-4. Läst 17 september 2009 

    4. ^Thorsell, Staffan (december 2008). ”Fest utan stress”. Matnyttig. Arkiverad ifrån originalet den 25 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100825181431/http://www.matnyttig.se/index.php?option=com_content&view=article&id=84&Itemid=83. Läst 17 september 2009. 
    5. ^Arkeologi inom Sverige grupp 1, Göran Burenhult
    6. ^ [ab] Arbete samt Redskap, avsnitt 6.

      Djurfänge samt jaktverksamhet, Gösta Berg

    7. ^Jordbrukets inledande femtusen år, Welinder, Pedersen samt Widgren
    8. ^Arbete samt redskap kap. 5 Boskapsskötsel, Mátyás Szabó
    9. ^ [abc] Algotson, Stina; Englund, Gunilla (1991). ”Kött- samt fågelrätter”. i Inger Nyberg. Den svenska maten (3). Köping: Jordbrukets provkök.

      sid. 59. ISBN 91-27-02805-4. Läst 19 september 2009 

    10. ^Arbete samt redskap avsnitt 8. Matberedning, Nils-Arvid Bringéus
    11. ^Jansson, Hans (29 oktober 1995). ”Svensk slottsfisk vid export”. Populär Historia. Arkiverad ifrån originalet den 24 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100824110701/http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=170. Läst 10 oktober 2009. 
    12. ^Nordisk familjebok - Fiske 2:a upplagan
    13. ^Algotson, Stina; Englund, Gunilla (1991). ”Fiskrätter”.

      i Inger Nyberg. Den svenska maten (3). Köping: Jordbrukets provkök. sid. 36. ISBN 91-27-02805-4. Läst 19 september 2009 

    14. ^ [ab] Husmanskost. "1". Norstedts. september 2009. ISBN 9113024574. http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9113024574. Läst 19 september 2009 Arkiverad 11 månad 2012 hämtat ifrån the Wayback Machine.
    15. ^ [ab] ”Husmanskost bäst på grund av hälsan” (på svenska). Sveriges television.

      9 september 2006. Arkiverad ifrån originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418095745/http://svt.se/2.22577/1.656045/husmanskost_bast_for_halsan?lid=is_search549588&lpos=77&queryArt549588=fett&sortOrder549588=0&doneSearch=true&sd=22634&from=siteSearch&pageArt549588=7. Läst 19 september 2009. 

    16. ^ [ab] Algotson, Stina; Englund, Gunilla (1991). ”Äggrätter”.

      i Inger Nyberg. Den svenska maten (3). Köping: Jordbrukets provkök. sid. 119. ISBN 91-27-02805-4. Läst 19 september 2009 

    17. ^Hartmann, Camilla (SLU). ”Ägg”. LivsmedelsSverige. Arkiverad ifrån originalet den 3 september 2009. https://web.archive.org/web/20090903185253/http://www.livsmedelssverige.org/livsmedel/animalier/agg/agg.htm. Läst 19 september 2009. 
    18. ^”Ägg”.

      Konsumentverket. Arkiverad ifrån originalet den 24 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070624143120/http://www.konsumentverket.se/mallar/sv/artikel.asp?lngCategoryId=1266&lngArticleId=3567. Läst 19 september 2009. 

    19. ^”Ägget – förenar detta mångkulturella Sverige”. Svenska vanligtvis för fortplantning hos djur. Arkiverad ifrån originalet den 25 augusti 2010.

      https://web.archive.org/web/20100825181431/http://www.svenskaagg.se/konsument/pdf/mangkulturell_pask.pdf. Läst 19 september 2009. 

    20. ^Algotson, Stina; Englund, Gunilla (1991). ”Grönsaks- samt rotsaksrätter”. i Inger Nyberg. Den svenska maten (3). Köping: Jordbrukets provkök. sid. 111. ISBN 91-27-02805-4. Läst 19 september 2009 
    21. ^”Krusbär”.

      Odla.nu. Arkiverad ifrån originalet den 15 femte månaden i året 2009. https://web.archive.org/web/20090515215556/http://www.odla.nu/bar/krusbar.shtml. Läst 17 september 2009. 

    22. ^ [ab] Burstedt, Anna (2000). ”Barkbröd - näringskälla alternativt nödmat”. Populär historia. Arkiverad ifrån originalet den 18 juni 2010. https://web.archive.org/web/20100618172537/http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=52&vid=269. Läst 17 september 2009. 
    23. ^Arbete samt redskap kapilel 4.

      Jordbruk, Nils-Arvid Bringéus

    24. ^Nilsson, Ella; Lindgren, Torgny (2003). Maten. Norstedts. sid. 128 
    25. ^”Korn” (avgift krävs). ordbok. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/sve/korn?i_h_word=kornmj%C3%B6l. Läst 15 oktober 2009. 
    26. ^Nilsson, Ella; Lindgren, Torgny (2003). Maten. Norstedts. sid. 17 
    27. ^”Blodpalt”