eraball.pages.dev

Fiskar elektroreceptorer

Darrål

Darrål alternativt elektrisk ål (Electrophorus electricus)[5] existerar enstaka fiskart liksom inledningsvis beskrevs från den svenskebotanikernCarl von Linné tid 1766. Darrålen ingår inom släktetElectrophorus, samt familjenknivfiskar.[6][7]IUCN kategoriserar arten internationellt liksom livskraftig.[1] Inga underarter finns listade.[6]

Darrålen lever inom syrefattiga dricksvatten inom Sydamerika samt förmå bli uppemot 2,5 meter utdragen samt väga 20 kg.

Darrålen existerar nästan blind dock besitter tre elektriska kroppsdel likt används till lokalisering, informationsutbyte inom arten, bedövning från bytesdjur samt försvar. Den elektriska ålen producerar starka elektriska strömmar till för att fånga sitt byte. Den räknas mot starkströmsfiskarna, dock fungerar alltså egentligen både vilket enstaka starkströmsfisk samt såsom ett svagströmsfisk. Darrålen kunna alstra ett spänning vid uppemot 860 volt tillsammans med enstaka strömstyrka vid 1 ampere (860 watt).

elektroreceptorer.
  • elektroreceptorer.

    • Längs kroppen finns elektroreceptorer liksom förmå uppleva från dem svaga elektriska signalerna ifrån muskelaktiviteten från andra fiskar. Fiskens lekamen tillsammans med dess vitala delar ryms inom dess främre sektion strax på baksidan huvudet medan ”svansen” existerar enstaka enda kraftig muskel var den alstrar sin elektricitet.

    Fisken äger tre elektriska kroppsdel, varenda kroppsdel delat inom enstaka vänster- samt enstaka högerdel: huvudorganet, Sachs kroppsdel, samt Hunters kroppsdel.

    dem äger fyra olika fysiologiska funktioner: orientering, överföring, jaktverksamhet samt försvar.

    Ibland besitter vilt sinnen vilket ej ens existerar hos människan, modell vid detta existerar vissa fiskars förmåga för att uppleva från elektriska fält.
  • Ibland besitter vilt sinnen vilket ej ens existerar hos människan, modell vid detta existerar vissa fiskars förmåga för att uppleva från elektriska fält.

    • Signaler går ifrån hjärna mot elektrocyter, dem el-producerande celler dem tre organen existerar uppbyggda från. Normalt pumpas natrium- samt kaliumjoner ut ur cellerna, samt ger ett positiv laddning. då fisken fyrar från öppnas jon-kanaler snabbt, natrium- samt kaliumjoner utanför cellen flödar tillbaka in. Momentant uppstår ett negativ laddning vid elektrocytens en blad, samt ökar den elektriska potentialen tillsammans ca 0,15 volt per fängelse.

    Fiskens lekamen tillsammans dess vitala delar ryms inom dess främre sektion strax på baksidan huvudet medan ”svansen” existerar enstaka enda kraftig muskel var den alstrar sin elektricitet.
  • Fiskens lekamen tillsammans dess vitala delar ryms inom dess främre sektion strax på baksidan huvudet medan ”svansen” existerar enstaka enda kraftig muskel var den alstrar sin elektricitet.

    • Genom denna snabba förändring inom potential, hos vuxna varelse ovan 800 volt, produceras ett elektrisk ström nära kontakt från fisken.

    I samt tillsammans med för att den lever inom syrefattiga en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig kommer den då samt då upp mot ytan på grund av för att andas atmosfär, dock detta innebär ej för att den saknar gälar.

    Källor

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^ [ab] 2009 Electrophorus electricus Från: IUCN 2012.

      IUCN Red List of Threatened Species.

      Flera sorters fiskar förmå kommunicera tillsammans med hjälp från elektricitet.
    2. Flera sorters fiskar förmå kommunicera tillsammans med hjälp från elektricitet.

      3. utgåva 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.

    3. ^ [ab] Campos-da-Paz, R. (2001) Electrophoridae., p. In [Editorial list.]. Checklist of the Freshwater Fishes of South and huvud amerika.

    4. fiskar elektroreceptorer

      5. In preparation.

    5. ^Mago-Leccia, F. (1994) Electric fishes of the continental waters of America., Fundacion para el Desarrollo dem las Ciencias Fisicas, Matematicas y Naturales (FUDECI), Biblioteca dem la Academia dem Ciencias Fisicas. Matematicas y Naturales, Caracas, Venezuela. vol. 29 .

      Fiskarna orienterar sig inom huvudsak tillsammans med hjälp från ögonkontakt, ljuduppfattning, sidolinjesystemet, elektroreceptorer, doft samt smak.
    6. Fiskarna orienterar sig inom huvudsak tillsammans med hjälp från ögonkontakt, ljuduppfattning, sidolinjesystemet, elektroreceptorer, doft samt smak.

      7. 206 p.

    7. ^Campos-da-Paz, R. (2003) Gymnotidae (Naked-back knifefishes)., p. 483-486. In R.E. Reis, S.O. Kullander and C.J. Ferraris, Jr. (eds.) Checklist of the Freshwater Fishes of South and huvud amerika. Porto Alegre EDIPUCRS, Brasil.
    8. ^Albert, J.S. and R. Campos-da-Paz (1998) Phylogenetic systematics of Gymnotiformes with diagnoses of 58 clades: a review of available data., p.

      419-446. In L.R. Malabarba, R.E. Reis, R.P. Vari, Z.M.S. Lucena and C.A.S. Lucena (eds.) Phylogeny and classification of neotropical fishes. Porto Alegre: EDIPUCRS.

    9. ^ [ab] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (28 oktober 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”.

      Elektroreceptorerna hajar samt rockor äger existerar evolverade ifrån identisk typ från sidolinje likt benfiskar har.
    10. Elektroreceptorerna hajar samt rockor äger existerar evolverade ifrån identisk typ från sidolinje likt benfiskar har.

      11. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/electrophorus+electricus/match/1. Läst 24 september 2012. 

    11. ^FishBase. Froese R. & Pauly D. (eds), 2011-06-14

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]