Sinnesceller receptorer

Från dem yttre delarna där ljuset släpps in mot dem inre såsom ser mot för att ögat fungerar samt låter dig tolka synintrycken är huvuddelarna:

Ögonlock samt -fransar

Ögonlockens övning är för att skydda ögat från skador samt för att reglera mängden ljus liksom når in inom ögat.

Ögonlocken hjälper också mot för att sprida tårvätskan. När hornhinnan torkar utlöses blinkreflexen, samt detta övre ögonlocket sprider ut tårvätskan över ögats yta. Blinkningsrörelsen hjälper samtidigt tårvätskan för att rinna försvunnen från ögat.

Även ögonfransarna hjälper mot för att skydda ögat.

Då man vidrör ögonfransarna utlöser man blinkreflexen samt ögonlocken stängs.

Bindhinnan

Bindhinnan är ett blodkärlsrik slemhinna vilket klär insidan från ögonlocken samt ögats främre sektion fram mot hornhinnan. Den skyddar ögat, producerar smörjande ämnen mot tårvätskan samt underlättar ögonlockens rörelser.

angående bindhinnan irriteras blir ögonvitan röd, vilket förmå tyda på enstaka bindhinneinflammation.

Hornhinna

Längst fram på ögat finns hornhinnan (kornea), ögats "fönster" mot omvärlden. Hornhinnan är ett sektion från senhinnan samt sitter innefattad inom denna ungefär likt en urglas inom sin fattning. Den är ett halv millimeter tjock samt består från epitel samt bindväv.

Nervceller äger nervtrådar vilket leder signaler.

Epitelet ger hornhinnan enstaka glatt, speglande yta vilket skyddar ögat mot yttre skador. Epitelet är också rikt på nerver, samt ifall enstaka små skada skulle uppstå alternativt enstaka främmande lekamen röra nära hornhinnan utlöses enstaka reflex såsom sluter ögonlocket så för att ögat skyddas.

Hornhinnan bryter detta inkommande ljuset ungefär dubbelt så många såsom linsen (även kammarvätskan samt glaskroppen hjälper mot för att avbryta ljuset).

ifall hornhinnan är oregelbundet krökt besitter man synfel. detta är hornhinnan såsom behandlas nära LASEK/ELSA.

Hornhinnans fysiologi

Hornhinnan (kornea) består huvudsakligen från transparant bindväv vilket på utsidan täcks från ett sorts tunn tydlig hud vilket kallas epitel. På insidan från bindväven finns en encelligt skikt likt kallas endotel.

Endotelet fungerar såsom enstaka pump liksom reglerar vätskebalansen inom hornhinnan.

Vätskeregleringen förbrukar energi samt syre. Hornhinnan äger ej egna blodkärl, utan syret kommer maximalt från luften via tårfilmen dock också från ögats kammarvatten. När detta blir syrebrist bildas noggrann liksom inom resten från kroppen mjölksyra.

Mjölksyran samlas inom hornhinnan samt drar mot sig vätska, vilket gör för att hornhinnan blir svullen, så kallat kornealödem. När man sover samt äger ögonen stängda samlas också många vätska inom hornhinnan samt tjockleken ökar tillsammans cirka 4%. Detta beror dels på för att tårfilmen ej avdunstar samt dels på för att syrebrist uppstår då hornhinnan ej äger förbindelse tillsammans med luften.

Eftersom ögats brytning mot massiv sektion beror på hornhinnans form eller gestalt så påverkar mängden vätska inom hornhinnan vår ögonkontakt.

Kornealödem gör därför inom sig för att man ej ser tydligt samt angående detta varar länge förmå andra åkommor uppstå, bland annat kärlinväxt då blodkärl växer in inom hornhinnan.

Senhinna

Senhinnan (sclera) är den näst yttersta från dem hinnor vilket omger ögat. Den består från fast, vitglänsande bindväv, samt besitter mot övning för att skydda ögat samt ge stadga, så för att detta behåller formen.

Den främre delen från senhinnan är detta man kallar ögonvitan. Senhinnan övergår längst fram inom hornhinnan. enstaka inflammation inom senhinnan kallas episklerit/sclerit, samt ger symtom inom form eller gestalt från en avgränsat rött område på ögonvitan. Tillståndet är oftast smärtsamt.

Kammare

Mellan hornhinnan samt linsen finns främre samt bakre ögonkammaren, såsom skiljs åt från regnbågshinnan.

dem är båda fulla tillsammans med kammarvätska likt produceras från strålkroppen. Kammarvätskan, såsom mot största delen består från vätska samt krydda, rinner först in inom den bakre kammaren samt cirkulerar sedan via pupillen mot den främre kammaren där detta finns en avflöde. angående kammarvätskans avflöde täpps mot är kapabel trycket inom kamrarna öka.

Åderhinna

Åderhinnan (chorioidea) ligger innanför senhinnan samt består från bindväv, blodkärl samt pigment.

detta är ett skör hinna vars många blodkärl försörjer den yttre delen från näthinnan tillsammans syre samt näring. Åderhinnan övergår längre fram inom ögat inom strålkroppen samt regnbågshinnan (iris).

Regnbågshinna (iris)

Regnbågshinnan (iris) är den färgade delen från åderhinnan.

Mängden pigment inom regnbågshinnan avgör angående oss är blå- alternativt brunögda. Regnbågshinnan sitter framför linsen samt består från två muskler, varav den en sluter samt den andra vidgar pupillen, likt är hålet inom mitten från regnbågshinnan. Detta fungerar likt bländaren inom ett kamera.

När ögat träffas från starkt ljus utlöses ett reflex liksom gör för att regnbågshinnans muskler drar sig samman samt pupillen reducerar inom storlek, för för att skydda ögat mot alltför många ljus.

Pupill

Pupillen är ett öppning inom regnbågshinnan (iris) där ljuset passerar in inom ögat, ungefär liksom bländaröppningen inom en kameraobjektiv.

När ljuset äger gått förbi genom pupillen, linsen samt glaskroppen träffar detta slutligen näthinnan.

Varför är pupillen svart?

Eftersom näthinnans funktion är för att registrera detta infallande ljuset, ungefär vilket filmen inom enstaka fotoutrustning, måste näthinnan existera mörk.

I en friskt öga där inga sjukliga grumligheter (såsom nära gråstarr) förekommer så tas upp eller sugs in ca 99,95% från allt ljus vilket faller in genom pupillen.

Endast enstaka halv promille reflekteras tillbaka ut genom pupillen samt då främst den röda delen från ljuset. inom normalfallet är ljuset liksom passerar ut genom pupillen så svagt samt så spritt för att pupillen ser mörk ut.

Ett intressant specialfall är ifall man från avstånd lyser tillsammans enstaka belysning rakt in inom ögat samt samtidigt tittar på ögat från identisk håll – t.ex.

liksom när man tar en porträtt tillsammans enstaka blixt monterad nära kameraobjektivet. vad likt händer då är för att allt ljus bryts samman mot enstaka enda små punkt på näthinnan samt, mot ett små sektion, reflekteras tillbaks från den lilla punkten.

När detta reflekterade ljuset sedan passerar ut genom ögat kommer detta för att brytas ihop så för att detta kommer tillbaks inom noggrann identisk riktning liksom detta kom ifrån.

Även fast den totala mängden reflekterat ljus ännu bara är ett halv promille så kommer detta för att existera förhållandevis många ljus inom just den riktningen såsom lampan fanns placerad. detta är därför liksom pupillerna blir röda på bilder angående man ändvänder enstaka kraftfull blixt placerad nära kameraobjektivet.

Medicinskt används detta nära undersökningar inom genomfallande ljus.

identisk fenomen utnyttjas också inom moderna instrument för för att detaljerat analysera ögats brytning, t ex inom vågfrontsmätning vilket ibland används inför behandling från optiska synfel.

Ett annat specialfall är gråstarr vilket gör för att linsen blir grumlig. nära långt gången gråstarr ser därför pupillen svagt grå alternativt grågul ut.

Varför varierar pupillstorleken?

När ljuset äger gått förbi genom pupillen, linsen samt glaskroppen träffar detta slutligen näthinnan där detta sedan omvandlas mot nervsignaler samt synintrycken skickas vidare tillsammans med respektive ögas synnerv.

Vid synnervskorsningen hos människan korsar 50% medan 50% ej korsar.

Pupillcentrum, den sektion från hjärnan likt styr pupillernas rörelser, får således lika nervsignaler från båda ögonen samt skickar även ut lika signaler mot båda ögonen. Därför besitter enstaka människa vars en öga träffas från starkt ljus samt detta andra knappt från något ljus alls kvar lika stora pupillöppningar inom båda ögonen.

Hos exempelvis fiskar äger man istället enstaka total korsning, samt hos kaniner korsar 90% från synnerven samt 10% ej, d.v.s. varenda hjärnhalva hos kaninen får således input från huvudsakligen en öga, likaså pupillcentrum. angående man belyser en öga hos ett djur så får man inom detta ögat ett pupillsammandragning medan detta andra ögat knappt påverkas alls.

Katter besitter 60% korsning samt 40% okorsade, varför man ser ett skillnad inom pupillstorleken när ljuset kommer från sidan.

Dessutom är leopardpupillen ej röd likt hos oss.

De finns överallt var ni kunna uppleva smärta, mot modell inom huden, muskler, leder samt senor.

detta beror på för att katten äger enstaka stratum lucidum – en skikt inom den bakre delen från näthinnan såsom reflekterar ljuset så för att man ser mera inom mörkret (katter är ju nattdjur) genom för att synreceptorerna kunna registrera även detta reflekterade ljuset.

Lins samt linskapsel

Linsen gör detta möjligt för oss för att titta tydligt på olika avstånd.

Linsen omsluts från ett linskapsel samt är formad så för att baksidan är mer välvd än framsidan. Linsen är fäst inom strålkroppen tillsammans fina trådar, s.k. zonulatrådar. När strålkroppens muskler dras samman blir trådarna slappa, något såsom resulterar inom för att linsen blir rundare samt dess brytkraft ökar.

Så kallade sinnesceller alternativt receptorer inom sinnesorganen reagerar vid olika sorters retningar.

Detta kallas ackommodering. När musklerna slappnar från spänns trådarna samt linsen blir lite plattare.

Linsen består från trådar liksom all tiden nybildas, vilket innebär för att linsen blir allt grövre. Redan inom 30-årsåldern börjar dem tidigast bildade trådarna, vilket befinner sig inom mitten från linsen, bli fastare samt mindre formbara.

detta beror på för att vattenhalten inom trådarna reducerar. Ju fastare linsen blir desto mindre elastisk blir den, vilket innebär för att man ej förmå ackommodera lika många. Man blir därför ålderssynt samt behöver läsglasögon för för att titta på nära håll. Ibland blir linsen grumlig samt måste bytas ut genom ett operation.

Linskapseln är ett många elastisk hinna likt omsluter linsen.

Den utövar tryck på linsen samt ger den fasthet. nära moderna gråstarrsoperationer lämnas linskapseln kvar, samt inuti denna sätts ett konstgjord lins. Ibland är kapabel linskapseln grumlas efter operationen, något vilket kallas för efterstarr samt behandlas tillsammans laser.

Strålkropp

Strålkroppen (corpus ciliare) besitter flera olika funktioner.

Dels producerar den vätskan likt finns inom ögats båda kammare, dels fäster dem trådar vilket håller linsen på område inom strålkroppen. Strålkroppen innehåller också dem muskler såsom gör för att oss förmå ackommodera. När strålkroppens muskel spänns slackar trådarna. detta innebär för att linsen är kapabel dra ihop sig samt bli grövre, så för att man ser klart på nära håll.

Författare: Arne Melander.

När muskeln sedan slappnar från spänns trådarna så för att linsen blir mer platt samt man är kapabel titta klart på långt håll.

Glaskropp

Glaskroppen finns inom glaskroppsrummet, mellan näthinnan samt linsen. Den består från enstaka tydlig, segflytande vätska samt många fina trådar. Inuti glaskroppen är kapabel detta ibland bildas små synliga geléklumpar liksom är kapabel upplevas såsom rörliga prickar inom synfältet.

När man blir äldre skrumpnar glaskroppen ihop samt släpper från bakre delen från ögat (glaskroppsavlossning). Normalt är detta inget bekymmer dock inom vissa fall förmå näthinnan påverkas.

Näthinna

Näthinnan sitter längst bak inom ögat samt fungerar såsom filmen inom ett fotoutrustning. Bilden såsom registreras på näthinnan skickas sedan vidare genom synnerven in mot hjärnans syncentrum.

Näthinnan består från synceller vilket överför ljus mot kemiska samt sedan elektriska signaler liksom kunna tolkas från hjärnan. dem synceller likt tar emot ljuset kallas ljusreceptorer samt finns inom två varianter: stavar samt tappar. Namnen kommer från formen på cellerna.

• Tappar: detta finns tre sorters tappar vilket är känsliga för färger.

  Tapparna finns framför allt inom gula fläcken, där dem sitter många tätt. Detta gör för att oss är kapabel få ett vass foto från omvärlden. Gula fläcken är enstaka små sektion från näthinnan. Tapparna är ej lika ljuskänsliga såsom stavarna.

• Stavar: Stavarna är många ljuskänsliga dock är kapabel ej uppfatta färger.

  dem finns över all näthinnan, utom inom gula fläcken, där detta bara finns tappar.

Så fungerar stavar samt tappar: inom stavar samt tappar finns detta ljuskänsliga pigmentet vitamin a.

Receptorceller alternativt sinnesceller är.

Retinolet sitter fast inom opsin, en protein inom cellmembranet (cellens "skal"). När retinolet träffas från ljuset ändrar detta form eller gestalt samt släpper mot slut från proteinet. Detta gör för att enstaka elektrisk meddelande sänds från staven mot andra synceller. Stavarna besitter enstaka sorts opsin medan tapparna finns inom tre varianter vilket plats samt enstaka besitter sin sorts opsin.

dem tre olika sorterna reagerar på olika färger: rött, grönt samt blått. Beroende på hur många dessa stimuleras ser oss olika färger.

Där synnerven lämnar näthinnan (papillen) finns inga synceller alls. Denna punkt kallas personer som inte kan se fläcken. Man kunna också notera för att näthinnan är "felvänd" så för att stavar samt tappar finns på baksidan dem andra syncellerna.

Ljuset måste först passera dessa innan detta kunna tas upp. Hos bläckfiskar, liksom äger ögon likt är många lika människans, sitter stavar samt tappar framför andra synceller.

Gula fläcken (makula)

Gula fläcken kallas också makula samt är ett små grop inom näthinnan där syncellerna sitter vilket tätast.

Detta är den sektion från synfältet där man ser riktigt klart. detta är gula fläcken liksom är påverkad nära makuladegeneration – åldersförändringar inom gula fläcken.

Papill

Papillen är den punkt där synnerven lämnar näthinnan.

Där finns inga synceller samt man får därför enstaka punkt inom synfältet där man faktiskt ej ser något (blinda fläcken). inom normala fall upplever man ej för att denna punkt existerar då hjärnan "fyller i" synfältet så för att detta upplevs vilket kontinuerligt.

Man kunna hitta sin personlig personer som inte kan se fläck genom för att rita en litet kryss mot höger samt enstaka många små punkt mot vänster ca 10 cm ifrån varandra på en vitt text.

Sedan sluter man höger öga, fixerar på krysset samt noterar den lilla punkten inom utkanten från synfältet. Genom för att öka alternativt minska avståndet mellan ögat samt pappret upptäcker man för att nära en visst avstånd försvinner punkten samt pappret ser helt vitt ut. Då besitter punkten hamnat noggrann inom personer som inte kan se fläcken, samt hjärnan "fyller inom " den lilla bit såsom saknas tillsammans med detta såsom finns runt ifall, nämligen vitt.

Synnerv

Synnerven är egentligen ej ett nerv utan liksom näthinnan ett utväxt från hjärnan.

Där synnerven lämnar näthinnan finns inga synceller, samt denna punkt kallas papillen. Synnerven är ca 4,5 cm lång samt omsluts från enstaka från hjärnans hinnor. Synnerverna korsas innan dem når hjärnan så för att upplysning från höger samt vänster öga "blandas" samt når båda hjärnhalvorna. detta är synnerven likt skadas nära grönstarr.

Vad händer sedan?

Signalen vilket sänds från stavar samt tappar skickas mot andra synceller inom näthinnan.

Dessa bearbetar informationen samt skickar den via synnerven mot hjärnans optiska centrum likt finns längst bak mot nacken. Hjärnan tolkar sedan informationen samt skapar den foto oss ser från verkligheten.

Tårsystemet

Tårfilmen är många nödvändig för för att hålla ögat fuktigt samt spola försvunnen små partiklar på ögats yta.

Tårfilmen består mot största delen från tårvätska, detta önskar säga en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt krydda, dock innehåller också andra ämnen liksom hjälper mot för att "smörja" ögat. Tårvätskan bildas inom tårkörtlarna samt förs genom en antal gångar ut mot ögats yta.

sinnescell.

Vätskan avleds genom tårkanalerna mot tårsäcken, såsom sedan står inom förbindelse tillsammans näsan. Tårkanalerna är många elastiska samt förmå töjas ut, något såsom kunna behöva göras angående man får stopp inom dem.

På natten bildas nästan ingen tårvätska samt detta är därför man är kapabel känna sig torr inom ögonen när man vaknar på morgonen.

Man är kapabel också notera för att nyfödda faktiskt ej kunna gråta, eftersom tårkörtlarna ej är färdigutvecklade nära födseln.

Ögonmuskler

Det finns sju muskler inom ögonhålan. Sex styr ögats rörelser medan den sjunde lyfter detta övre ögonlocket. Fyra raka muskler fäster nära ögongloben samt dem styr ögat rakt upp, ner samt mot sidorna.

dem två sista musklerna vilket också är fästa nära ögongloben kallas sneda samt styr ögats vridrörelser (så för att man t.ex. kunna "rulla tillsammans ögonen").